För drygt en månad sedan åkte jag och en för mig helt främmande person till Budapest för en weekend tillsammans! Men hur får man egentligen idén att åka med en främling? Läs vidare så får du veta!

Det hela började egentligen strax efter nyår, när min längtan efter sol och värme blev olidlig. Jag hade möjlighet att ta ute lite semester, och bestämde mig för att jag skulle boka en resa, var som helst bara det var varmt. Att hitta något resesällskap visade sig dock vara lättare sagt än gjort. Varken familj eller vänner hade tid eller råd att åka just då. Efter att ha blivit inspirerad i olika reseforum bestämde jag mig, jag ska hitta en reskompis!
Hur hittar man resesällskap?
Det finns flera olika sätt att hitta likasinnade att åka med. Här kommer mina tips:
1. Gå med i olika reseforum. Jag skapade en profil på reseguiden.se, som har en sida där man kan söka på just reskompisar. Antingen lägger du upp en egen liten text med vilken typ av resa du tänker och vilket sällskap du söker, eller så nappar du på något av alla andras hundratals förslag!
2. Gå med i olika facebook-grupper. Jag gick med i bland annat ‘Resekompisar’ och ‘Vi som gillar att resa’. Skulle du mot förmodan inte hitta något sällskap där finns det i alla fall massa inspiration att hämta.
3. Tänk utanför boxen. Dina närmsta kompisar kan inte följa med – men kanske är den där goa kollegan som du inte hunnit prata så mycket med intresserad? Eller lagkamraten i fotbollslaget? Berätta om dina planer, kanske är det någon som nappar!
4. Våga tänka tanken att åka själv. Om du nu inte skulle hitta något resesällskap, låt det inte stoppa dig! Det finns mycket att lära sig om sig själv om man bara vågar åka. Jag vill tipsa om ‘The Solo Female Traveler Network’ på facebook, en grupp med 219 000 (!) medlemmar där det finns mängder av tips att läsa för ensamresenären.
Jag provade alla ovan förslag, och fick kontakt med ett helt gäng ressugna tjejer, däribland Helena som jag nu åkte till Budapest med. Av olika anledningar klaffade det aldrig med ledigheter osv, och när jag väl hade snurrat in mig på en träningsresa bestämde jag mig som ni redan vet för att åka själv istället. Jag kunde dock inte släppa tanken på hur spännande det vore att träffa någon ny spännande person med förhoppningsvis samma reslust som mig. Jag såg över möjligheterna att ta några dagar ledigt i mars, och hur långt min budget räckte, och hittade en resa till Budapest jag knappast kunde motstå.
Jag kontaktade Helena och la fram förslaget. Hon nappade direkt! Lyckan var total. Vi verkade ha samma förväntningar på resan, samma budget och samma ‘måste’-ställen att se i Budapest. Att vi dessutom bara bor en timmes bilfärd ifrån varandra gjorde inte saken sämre. Efter att ha chattat ett par dagar på messenger så bokade jag resan till oss. Hon swishade direkt (puh, haha). Min familj kallade mig tokig, men jag var bara taggad!

Viss oro fanns absolut, tänk om vi inte skulle klicka? Jag försökte tänka positivt, tänka vilka resa det kan bli om det faktiskt funkar? Skulle det inte funka, då får vi väl turista på varsitt håll. Vi bodde på hostell, vilket jag tänkte kan vara bra om vi nu inte skulle komma överens, då finns ju massor av andra att hänga med och vi bli inte ihoptryckta i ett ensligt hotellrum. Jag intalade mig att det är inte vem som helst som bokar en resa med en främling, och förväntade mig att möta en person med öppet sinne och lätt att prata med.

En mulen fredag för några veckor sedan möttes vi vid Kalmar C för att ta min lilla bil ner till Malmö flygplats. Jag kan inte påstå att det till en början inte var stelt och märkligt att sitta i en bil i fyra timmar tillsammans vid första mötet, men det släppte så fort?! Vi pratade non-stop i fyra timmar om allt mellan himmel och gjord. Jag kan ju bara tala för mig själv, men efter det korta bilfärden kändes det som att vi känt varandra halva livet. Vi kom snabbt över den där tröskeln, där det plötsligt var OK att prata om allt. Det blev med andra ord precis så bra som jag både hade hoppats och trott. För att ge sig in i något sånt här behöver man nog ha en ganska låg tröskel vilket både Helena och jag har, och det gav oss verkligen de bästa förutsättningarna för en lyckad resa tillsammans.
Jag vill inte påstå att det alltid kommer sluta så bra som det gjorde för oss, men jag tycker det definitivt är värt att prova! Trots att vi bara pratade via messenger kände jag ganska fort att det skulle funka mellan oss, och jag tror det är viktigt att man får den känslan innan man bokar något tillsammans. Finns det möjlighet att träffas på riktigt först är det givetvis att rekommendera, eller prova facetime! Var tidigt öppen med dina förväntningar för att slippa tråkiga överraskningar på plats. Att ha samma syn på vad man vill ha ut från resan tror jag är A och O.
Jag är så glad att jag fann Helena och de dagar vi hade tillsammans i Budapest. Jag kommer garanterat ge mig på allt leta nya reskompisar igen, om jag inte får med Helena på nästa resa också vill säga 😉